Loading...
VOLONTÄRER 2018-03-29T09:43:32+00:00

Våra frivilliga

Hemmets volontärer är en fantastisk resurs i vardagen både för personalen och för pensionärerna. Våra frivilliga är sällskap på utfärder, följer med på konsertbesök och teaterresor, ordnar högläsning och frågesport, är diskussionssällskap, hjälper till med trädgårdsarbete och massor med annat. Som frivillig bestämmer du själv hur ofta du engagerar dig och vilka uppdrag du tar emot.

Här nedan kan du läsa om vad våra högläsningsvolontärer gjorde förra året. Ett år med digert litterärt utbud, minsann!

Läsglädje på Hemmet – tre högläsningsvolontärer berättar

Gruppen Högläsarna är SBV-medlemmar som idkar högläsning tillsammas med pensionärerna på Hemmet i Åbo. Gruppen består av Anki Erkkilä, Harriet Nyback-Alanen och Marita Rajalin.

Året 2017 började med att Marita slutförde ”Fogelströmserien”, som hon läst under sommaren och hösten 2016. Fogelströms Stockholmsserie omfattar fem massiva volymer av vilka vi avverkade tre. Kanske vi återkommer till de sista lite senare. Man kommer väldigt nära andra tider och många människors öden. Romantexten kompletterades med historiska fakta och bilder från internet av de kvarter där händelserna utspelas.

Anki slutförde Ulla-Lena Lundbergs ”Is”. Is väckte känslor hos åhörarna därför att många av dem har relationer till skärgården och till Åland, det är välbekanta förhållanden som skildras och en tidsperiod som de mycket väl kom ihåg.

Därefter började Marita läsa om Astrid Lindgrens föräldrar i boken ”Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult”. Det är en liten bok med stora, äkta och varma känslor. En verklig mysbok, som svepte in bokkretsen i en speciell trivselbubbla.

Anki läste Käbi Lareteis ”Virvlar och spår”. Käbi Laretei berättar om sitt liv på ett väldigt jordnära sätt, och om små vardagliga händelser men också om sina konserter och resor ute i stora världen och det spännande och krävande konstnärslivet. Dessutom var hon ju bekant för många genom sin musik.

Efter detta läste Marita Dorrit von Fieandts ”Minns du trettiotalet, Theresa”. Marita : ”Den är lättsam och småpratig, och de tyckte om den så vi fortsätter med den. Den påminner lite om äldre engelska underhållningsromaner, och faktiskt så dricks i den eftermiddagste i biblioteket och man klär om sig till middagen. ”

Harriet började terminen med att läsa valda delar ur Mark Levengoods böcker. De är roliga, men det går ju inte att läsa Mark alltför mycket. Därefter lästes Annika Luthers ”Fördärvaren”.

Senare under vintern läste Harriet olika versioner på svenska av Kalevala och berättade om operan Die Kalewainen in Pochjola (kompositör Karl Müller-Berghaus) som uppfördes i Åbo några gånger i februari-mars 2017. Hon konstaterade i samband med högläsningen att finlandssvenskar har mångt och mycket gemensamt – de flesta kan inte Kalevala. Gruppens enda finskpråkige lyssnare var den som kunde Kalevala. Lyssnarna tyckte om att höra om Kalevala och se bilder av konstverk (Gallen-Kallela) ur Kalevala.

Följande bok var ”Kvinnorna i Mannerheims liv”. Den boken delades med Anki. Pensionärerna var förtjusta. Det var också trevligt att berätta om och läsa ur librettot för Mannerheim-operan som uppfördes i Ilmajoki i juni med Waltteri Torikka och Johanna Rusanen-Kartano i huvudrollerna. Operan tog till stor del fasta på hans privatliv, även om hans insatser för landet naturligtvis kom fram. Pensionärerna tyckte mycket om texterna ur operan. Högläsarna har kunnat konstatera att personhistoria är en omtyckt högläsning.

Harriet började hösten med att läsa ur ”Colorado Avenue” och visa DVD-versionen, som tyvärr var nerklippt. Det kan ha varit svårt att följa med, eftersom berättelsen är mycket innehållsrik. Filmen är  mycket vacker, filmad i Österbotten med finländska skådespelare.

Senare på hösten läste Harriet ur Jenni Haukios diktantologi ”Katso pohjoista taivasta: runoja Suomesta”. Alla dikter är på finska, finlandssvenska  och samiska författares dikter är  översatta till finska. Boken är rikt illustrerad med finländska konstnärers tavlor (Gallen-Kallela, Schjerfbeck, Collin m.fl.) från Serlachius-museet i Mänttä. Till slut lyssnade vi på Vesa-Matti Loiris tolkning av Eino Leinos ”Elegia”

Anki läste under hösten Vivica Bandlers självbiografi ”Adressaten okänd”, som är mycket rolig. Pensionärerna fick sig många hjärtliga skratt och många igenkännande kommentarer kom under den första träffen efter sommaren.

Marita läste ”Porkalaparentesen” av Ann-Mari Lindberg. I den kan man hoppa som man vill, och ’jag valde några ljusa och optimistiska kapitel om nybyggarlivet i Porkala efter återlämnandet på 50-talet. Den handlade mycket om vardagslivet så som alla kände det från sin barndom/ungdom, och vi trivdes alla med den boken’.

Harriet läste delar ur boken av Simone Bertauts bok ”Piaf : berättelsen om Edith Piafs otroliga liv” (1970), berättade om hennes liv och om pjäsen om Edith Piaf på ÅST. Dessutom lyssnade vi på hennes mest kända sånger på Youtube. Pensionärerna tyckte om det här valet – några sjöng med i sångerna.

I december berättade Harriet  om utställningen av Tyko Sallinen konst på Konstmuseet. Utgående från Juhana Vartiainens föreläsning om T.S. och hans hustru Mirri och böcker lånade från ÅAB blev det en kort redogörelse, men den mottogs väl av pensionärerna. Sen visades bilder på hans konst. En stor del av dem finns på internet.

Strax före jul hade all tre en gemensam stund med pensionärerna. Marita läste Dockan som kunde önska”, en julsaga av Rumer Godden med bilder av Barbara Cooney (1987), Anki läste ”Granen” av Tove Jansson och Harriet läste ”Jul i Bullerbyn” av Astrid Lindgren. Det var en alldeles speciell stämning på Hemmet den dagen i en vacker omgivning. Hemmet var julpyntat.

Mellan jul och nyår läste Marita ”Julberättelser” (Selma Lagerlöf m.fl.)

Intresserad av att bli volontär? Ta kontakt!